Lullaan

det är lättare att gå den lätta vägen och svårare att gå den svåra vägen. därför ska jag köra till jobb nu och ta den lätta vägen så klarar jag kanske av denna dagen med. men ibland får man försöka sig på den svåra vägen med. men bara om det är nödvändligt.

en som är känd för att ta den lätta vägen alltid är karlsson på taket. tänk så lätt det hade varit att ta sig till ställen om man hade en propeller på ryggen. men det beror nog på för jag har svindel så inte hade jag tyckt att fågelvägen var den lätta vägen. några andra som också är kända för att ta den lätta vägen är igelkottar. rulla ihop sig och blunda så tror man att alla problem försvinner. att dom inte fattar. gång på gång öppnar dom ögonen osså står dom fortfarande mitt i vägen för massa bilister och när som helst kan dom dö. men några som tar den svåra vägen är doris och pappanemo som simmar ööver revet istället för igenom och råkar ut för farligheter.

summasummarum så kanske det är bäst att alltid ta den svåra vägen. så slipper man öppna ögonen sen och inse att allt är ännu svårare än när man började blunda. för det har liksom byggts på undertiden man tog den lätta vägen.

jag har skype nu. och webcam.