Lullaan

lördag gick jag upp tidigt för att gå i kyrkan. marcus skulle konfas. jag va laddad till tusen. skulle sjunga med i alla psalmer och säga amen helatiden. jag drog på mig min nya klänning och solbrillor och kände mig lite som jackie kennedy. präktig liksom.

marcus var jesus i en pjäs. han va sjukt grym. talang nästa! konfan va mysig. alltid mysigt med kyrkor och psalmer fast man tycker det mesta är nonsens så är det mycke som är ganska vettigt. marcus pjäs handlade om en kvinna som varit otrogen och skulle därför straffas framför jesus. jesus sa då att den som aldrig syndat skulle kasta första stenen, alla backade och det slutade med att hon skonades. jesus menade på att har man själv syndat ska man inte döma andra. true true. marcus läste också ett textstycke från biblen.

hela redovisningen av allas uppträden var ett blurr. man hörde inte va nån sa förutom marcus som pratade högt och tydligt. jag är sjukt stolt över honom. när prästen snacka om nån låt så började han även impulsvissla och hela kyrkan skrattade.

sen på middan så ställde marcus en bag in box breve mig. jävligt slugt. jag blev fullast i släkten, ett litet snäpp efter mig kom hans mamma camilla. vi hade så roligt så, och alla hade roligt åt oss.
- här är mygg på mina lår!
- lägg dom i kors.
- då stänger jag ju dom inne. jens! du behöver inte ikväll.. hihihi.
- bizzz bizzzz
- bizzz bizzz
sen begav jag mig till malmö med helena hem till pernilla och där drack jag ännu mer. slagt var alla tiders som vanligt! helena försvann och jag och pernilla begav oss hem när dom stängde och fick gratis kebab och läsk. sen somnade vi vid halv sju.
- betalade du min kebab?
- nä, jag har inte betalat något..
- nä, inte jag heller.

söndagen vill jag helst glömma. vaknade med ett snurrande huvud och ja, jag drar ett sträck över söndagen. (eller så stavas det streck) hur som helst är den struuken.