Lullaan

heeelvete! ledde med 2-0, spela felfritt, sen floppa andra perioden och det va no turning back. jag klättrar alltid för långt upp på hoppet-skalan. sen blir det inte som jag tror, osså åker jag så långt ner så jag slår mig.

jag har olika valmöjligheter för att trösta mig:
dricka stora mängder alkohol (hjälper mig aldrig, jag får bara snefyllor + att vi har match imorron)
hitta på något överroligt (som vadå?)
shoppa satan (har allt jag behöver)

tänka positivt är inte mig grej just nu.

whooow! hänger paula på gekås. däär ser man. =) jag säger då det. det är en jävla tur att vi inte har fler kändisar i stp för då hade jag inte kunnat göra mitt jobb. är för kändiskåt.
(det värsta är att jag låter ironisk/sarkastisk men jag menar det på fullt allvar)

jag saknar min syster.