Lullaan

första snön. något speciellt med den. det snöa när jag gick upp i morse. likt ett barn kände jag ett glädjepirr som gick genom kroppen, för att sedan dödas av att jag insåg att jag skulle ut och cykla i det. snön hade lagt sig på rälsen när jag cyklade där 07.30. har nog smält nu.

lite ångest för ikväll har jag. vad ska jag där och göra? klarar jag av att ignorera? just nu är jag inte så psykiskt stark, självförtroendet är ganska så långt ner. hade nog mått bättre av att stanna hemma, jag känner ju mmig själv. hoppas jag är snyggare. fast det har jag svårt att tro. men jag har mentalt stöd med mig helatiden. du är underbar.
...och du vet att jag vill, bara det att jag inte säger det rakt ut.

stress som fan idag på jobb, folk överallt och alla skulle ha hjälp av en samtidigt. det gick så långt att jag knäckte en nagel. illa

hade suttit fint med ett gömställe som ingen vet om som jag kunde gömma mig i tills helgen är över.